Maja behöver träna på att använda stor bokstav och punkt, träna på att få ihop en röd tråd i berättandet och när ska det vara dubbelteckning i orden.

Hej!

Dagens ämne i bloggen är högläsning och jag tänkte berätta om hur jag tänkte när jag valde högläsningsbok, Ishavspirater, och hur det kom sig att vi valde just den boken.

Först och främst, varför ska vi läsa högt i skolan? Jo i läroplanen står det: ”Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.” ”Språk är människans främsta redskap för att tänka,

kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. (s.257)

För godtagbara kunskaper i svenska och svenska som andraspråk i slutet av årskurs 3 ska eleven ha grundläggande läsförståelse. Vad är då läsförståelse? Jo, begreppet läsförståelse innefattar att man läsa och förstå vad man har läst. Att man kan läsa en text och sedan kunna svara på frågor om vad som har hänt. Läsförståelse utvecklas inte automatiskt utan måste övas aktivt. Man måste dessutom ha ett bra ordförråd för att få flyt och bra förståelse för vad det är texten handlar om. Textrörlighet innebär att man kan söka och hitta information i texten. Till exempel i en faktatext. Man kan röra sig både framåt (man använder det man redan läst för att förstå vad som kommer längre fram) och bakåt (det man just läst för att fördjupa sin förståelse eller för att förändra det man skrivit). Det står också för en rörlighet inom/mellan texter men också för att gå ut från texten och koppla innehållet till egna egenskaper och förkunskaper.

Min klass är ganska varierad. Av 23 elever så följer 15 elever följer kursplanen för svenska och 8 elever följer kursplanen för svenska som andraspråk. Några elever har kommit långt i sin läsutveckling och läsningen är helt automatiserad medan några är i det alfabetiska-fonologiska stadiet, dvs. eleverna ljudar sig igenom orden. I klassen finns det en resursperson som är med på alla lektioner.

Varför valde vi då Ishavspirater? Vi behövde en bok som inspirerade barnen, en spännande bok som kunde dra med dem på ett äventyr. Att det dessutom var en bok med bilder var ett plus då det är lättare att följa med i en handling då det även finns bilder och en karta. Kartan ger en känsla av att nästan sitta bredvid Siri på båten och följa med henne på resan.

Innan vi började läsa boken så började vi med att kopiera upp framsidan i 6 exemplar och dela upp eleverna i grupper. Jag valde små grupper för att alla röster skulle få möjlighet att höras. Tillsammans fick de diskutera vad de trodde boken skulle handla om baserat på bild och titel samt om de blir sugna på att läsa den. Varför? Varför inte? När alla grupper skrivit sina kommentarer så gick vi igenom svaren i helklass och diskuterade likheter/olikheter.

Innan vi börjar läsa första kapitlet går vi igenom eventuella svåra ord så att eleverna har en förförståelse, jag berättar också att om det kommer ett ord de inte förstår så får de räcka upp handen. Efter första kapitlet ”hittade” jag kartan i boken och föreslog att jag skulle hänga upp den så vi kan följa Siris väg.

Efter varje kapitel så markerar vi var hon befinner sig och pratar om vad vi tror ska hända i nästa kapitel, detta gjorde vi både i smågrupper och i större grupper samt helklass. Vi skapade ett eget lexikon med svåra ord från texten som vi upprepade ofta både mellan lektionerna och under lektionerna för att gå tillbaka vid behov. Efter varje kapitel fick eleverna tre frågor utifrån Aidan Chambers tre grundfrågor: Var det något speciellt som du gillade? Var det något som du inte gillade?

Var det något som du inte förstod, eller var konstigt? Eleverna hade skrivhäften där övre halvan av bladen är tomma (plats för en teckning) och undre halvan har rader. Eftersom att eleverna är på så olika nivåer så behövde vissa bara rita en bild medan andra även fick svara med ord eller meningar.

För att kunna förmedla texten till andra så krävs det att texten har ett tydligt budskap och att eleven har tränat för att få ner sina tankar på pappret.

När vi hade läst slut boken så fortsatte vi att diskutera i mindre grupper för att sedan ta med oss funderingar till stora gruppen. Frågorna som vi funderade över var:
• Var boken som du hade tänkt dig?

• Var det något det skulle ha funnits mer av i berättelsen?

• Vad tycker du om vargjakt eller jakt överhuvudtaget. Är det rätt att skjuta djur?

• Vad är rädsla? När är Siri rädd? Hur visar de olika karaktärerna sina rädslor i boken?

• Vilka av personerna i boken skulle du vilja ha som vän?

Har ni provat högläsa i klassen? Berätta gärna i kommentarerna!
Mvh, Litekla.