Lindas Blogg

Var dig själv, det finns redan så många andra.

Gizmo, Gizmo, älskade Gizmo

Kl. 15.57
Dagen går framåt, varför förstår jag inte. Känns mörkt. Väldigt mörkt. Har fått ta det jobbigaste beslutet man behöver göra som hundägare. På torsdag kl. 11.00 kommer Gizmo vandra över regnbågsbron.

Älskade lilla Gizmo. Min vän, min livskamrat, mitt allt.



I lördags var han pigg men efter det har han tacklat av rejält. Gått ner i vikt och vill inte ens gå ut. Svansen viftar inte längre och mat vill han inte ha. Gizmo, som förut gjorde vad som helst för en bit frolic, vill nu inte ens ha skinka.

Med Gizmo började mitt hundliv och han har lärt mig så mycket! Vi tog våra första stapplande steg i utställningsringen,


Igor fanns alltid där


vi skaffade Korim och provade på nakenhundslivet


vi fick lillhusse och Gizmo tog han till sig på fem röda




vi provad på agility och blev klubbmästare 2005.


flocken utökades med en liten Tellus och Gizmo var mentor och någon att se upp til


Vi fortsatte som förut och ställde ut, körde agility och hade det bra


2007 flyttade vi till egen lägenhet. Gizmo hjälpte mig mycket den hösten. Han tog även sin största framgång i utställningsringen då han blev BIR i Gällivare


var en skön sommar det året med mycket bus och lek


och Gizmo hjälpte till att julpynta, på sitt eget sätt


I januari 2008 blev Gizmo sjuk och operation för pereinalbråck var ett faktum. Fick ta sista bilderna när han var fullpälsad:



efter operationen:


blev en sportigare frilla efter operationen


men stilen fanns kvar


sova med lillhusse gjorde man ofta, även i spjälsängen


I mars -08 så träffade jag Edvard och Gizmo tog han till sitt hjärta direkt.


Man kan nog säga att han blev lite bortskämd


Sen var det dags att bli storebror igen då Sisu flyttade in


Vi njöt av sommaren, både i Piteå och på hemmaplan


fick en ny, snygg, frisyr på höstkanten


Julafton -08 spenderades i Idre


hundarna var och jobbade med mig både på hemmaplan och i Idre under sommaren


Hösten kom och gick och julen var på hemmaplan. 2010 började fint men jag visste att det började bli dags. Gizmo var fortfarande glad och pigg men hade gått ner lite i vikt.

I fredags fick flocken tillökning och det är som att Gizmo tänkte "äntligen har hon skaffat en värdig ersättare för mig". I lördags var han pigg


Men efter det har det gått neråt. Nu har han legat i bädden sen vi var ute. Han vill inte följa med, orkar inte gå i trappen och vill inte äta.

Älskade lilla Gizmo, hur kan någon så liten skapa ett så stort hål i mitt hjärta?